Kärt barn har många namn och spelar det egentligen någon roll vad vi kallar sjuksköterskor som tar bemanningsuppdrag inom vården? Vi på InstaCura tycker det.
I andra branscher är det vanligt att företag och organisationer tar hjälp av konsulter vid exempelvis arbetstoppar eller sjukfrånvaro. Inhyrd kompetens är sedan länge ett vanligt och välkommet inslag på många arbetsplatser. Varför har vården ett mer komplicerat förhållningssätt till konsulter?
Vi behöver ett nytt begrepp för sjuksköterskor inom bemanning
Begrepp som stafettsjuksköterska och hyrsjuksköterska har tyvärr fått en negativ klang. Inte sällan i mediala sammanhang som ett orättvist slagträ i den politiska vårddebatten. En stämpel som vi vill förändra och nyansera. För att undvika ogrundade nidbilder vill vi enas om att använda den titel som speglar rollen allra bäst – konsultsjuksköterska.
Vad innebär det att jobba som konsultsjuksköterska?
En konsult, oavsett bransch, är en person som anlitas för att hjälpa en organisation att fylla ett behov under en begränsad tid, som till exempel vid oplanerad frånvaro, arbetstoppar eller när organisationen har problem med rekryteringsarbetet. Det kan både vara som specialist inom ett område eller en tillfällig lösning när verksamheten behöver förstärkning snabbt. På samma sätt behöver även vården stärka upp sin bemanning från och till med konsultsjuksköterskor. Många gånger leder uppdraget till att konsulten får erbjudande om en fast anställning och på så vis fungerar inhyrning av kompetens som ett utmärkt sätt för kunden att rekrytera fast personal.
Konsultsjuksköterskor stärker upp vården
Vården verkar vara den enda bransch där användandet av konsulter problematiseras. Media används för att sprida en vinklad bild av konsultkostnaderna och i dessa sammanhang benämns konsulter inom vården oftast som ”hyrsjuksköterskor” eller ”stafettsjuksköterskor”. Detta trots att konsultkostnaderna inom vården ligger på 4 procent av de totala lönekostnaderna samtidigt som privata bolag i andra branscher vill ha en bemanningsgrad på mellan 10 – 30 procent. Hade privata och vinstdrivna bolag siktat på den bemanningsgraden om det inte var ekonomiskt försvarbart?
Vi värnar om kvinnliga företagare
Den hårda linje som politiker driver och som media förmedlar får som konsekvens att andelen kvinnliga företagare i Sverige sjunker drastiskt. Mellan 2017 och 2018 sjönk andelen kvinnliga företagare med 30% (!). Förklaringen är lika enkel som trist. För många politiker är dessa företagsamma personer inte önskvärda. I alla fall inte som företagare. De välkomnar kompetensen men endast om konsulterna väljer att ta en anställning inom offentlig sektor.
Vi anser att det är dags att sätta stopp för den diskriminerande behandlingen av konsulter inom vården. Vi kan börja genom att benämna dem som konsultsjuksköterskor, inte hyrsyrra eller stafett.
