Dagligen nås vi av oroväckande larmrapporter från golven på svenska akutmottagningar. Vårdplatserna lyser med sin frånvaro och patientsäkerheten är hotad. Samtidigt planeras nya sparpaket och nedskärningar. Är fördelningen av resurser kärnan till vårdens problem?
Utarbetade läkare och sjuksköterskor vittnar om patienter som dör till följd av bristen på vårdplatser. Att något drastiskt måste göras för att stabilisera situationen är det få som säger emot. I en opinionstext i Dagens Samhälle riktar Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan, ljuset mot vårdens svällande byråkrati av sjukvårdsadministratörer.
Sjukvårdsadministratörerna har ökat med 36 %
Enligt statistik från Sveriges kommuner och regioner (SKR) finns det ca 46 000 verksamma sjukvårdsadministratörer och chefer. Antalet läkare i regionerna är samtidigt betydligt lägre, 29 000. Byråkratin inom landstingsrådet, där sjukvårdsadministratörer ingår, har ökat med hela 36 procent sedan 2010.
Ojämnställd löneutveckling
Även löneutvecklingen mellan vårdens aktörer beskrivs som felbalanserad. De totala lönekostnaderna har dubblerats i jämförelse med sjuksköterskornas ersättning, som istället minskar i flera regioner. Littorin beskriver regiondirektörernas löner som ”långt över Sveriges statsministers”.
Hur kunde det bli så här? Att utförarna, de som varje dag ser patienterna i ögonen, fick minst del av kakan? Att vårdens viktigaste beståndsdel stämplas som den resursslukande parten?
Svenska medborgares förtroende för sin egen sjukvård har vacklat sedan mätningarna på SOM-institutet inleddes 1986. Vi måste höja vårdpersonalens status i hierarkin. Ett första steg är att skifta flödet av skattepengar gentemot de som faktiskt räddar liv. Då får vi äntligen en vård med patienten i fokus.
Läs Nils Littorins debattartikel.
