Landstingens personalpolitik – en stilstudie i att bränna sitt ljus i bägge ändar

ALLA HAR BEHOV AV LITE SEMESTER DÅ OCH DÅ

Ibland krävs det en semester för att inse att man behövde den. Vi är nog många som kan känna igen oss i bilden av den högpresterande personen som ”kavlar upp ärmarna” och bara kör på. Det är förmodligen extra vanligt när man trivs i sitt arbete och känner att man bidrar på sin arbetsplats. Men att trivas i sitt arbete är tyvärr ingen garanti mot utmattning och utbrändhet. Kanske är det till och med svårare att lägga märke till symptom hos den som trivs i sitt yrke?

Som arbetsgivare har man ett ansvar att ta hand om sin personal och försäkra sig om att de ständigt har rätt förutsättningar för att göra ett så bra arbete som möjligt. Möjlighet till återhämtning, både genom dygnsvila och längre sammanhängande semester, känns som grunder i ett modernt arbetsmiljöarbete. Andra grunder kan vara kollegial uppskattning, lön samt möjlighet till påverkan. Arbetsgivare som inte kan erbjuda en bra arbetsmiljö får svårt att behålla befintlig personal. Och självklart får de även svårt att attrahera ny personal.

En bra arbetsmiljö är en långsiktig investering i mjuka värden vars resultat inte syns för den som letar kortsiktiga besparingar. Finns det plats för sådant i den svenska vården?

800 000 INNESTÅENDE SEMESTERDAGAR

Tidningen Vårdfokus gjorde nyligen en undersökning som visade att Sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har närmare 800 000 dagar innestående — och då har bara 15 av de 21 landstingen och regionerna svarat.

Landstingen själva spår att denna sommar blir den värsta på länge och för att slippa dra ner på antalet vårdplatser förlägger en stor del av arbetsgivarna semestrarna till tre perioder. På de flesta håll erbjuds extra ersättning för den som flyttar hela, eller delar av, sin semester från sommarmånaderna.

Personalen kan spara som mest 40 dagar innan semestern betalas ut i pengar. Helst ska den gränsen inte passeras men som framgår av artikeln i Vårdfokus så tycks det inte finnas någon gräns för hur länge semester kan sparas i flera landsting.

Enligt Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, är det viktigt att man får ledigt när det verkligen behövs.

— Ledighet ska ligga rätt för att den ska ge de effekter man vill, och rätt betyder att det ska ligga i omedelbar anslutning till att man har belastats. Ligger ledigheten senare, när belastningen har sjunkit, så är det tveksamt om den har någon hälso­effekt, säger han.

EN STILSTUDIE I ATT BRÄNNA SITT LJUS I BÄGGE ÄNDAR

Vad kommer hända med den svenska sjukvården när man når belastningsgränsen för vad vårdpersonalen klarar av? Hur långt borta är den gränsen?

Landstingen gick tidigare i år ut med målsättningen ”Ingen mer hyrpersonal från 2019”. Samtidigt finns det tillräckligt många sparade semesterdagar i landstingen för att 12 094 personer kan vara lediga hela juni, juli och augusti.

Vi är många som är eniga i att bemanningspersonal inte ska utgöra en grundbemanning i den svenska vården men med dagens arbetsbelastning MÅSTE landstingen börja se bemanningspersonal som en nödvändig resurs i det långsiktiga arbetet för en bättre arbetsmiljö.

Anders Halvarsson
VD – InstaCura AB