Vecka 39: Uttalandet från socialministern är helt obegripligt

Sveriges socialminister med ansvar för sjukvård vill ”knäcka ryggraden på bemanningsföretagen”.
Detta säger hon i en tid när operationsköerna blir längre och Sverige är långt ifrån genomsnittet i Europa avseende t ex intensivvårdsplatser för barn. Den svenska sjukvården har varit eftersatt under en lång tid och det är sorgligt att se hur politiker nu försöker gömma sig för ansvaret genom att smutskasta en bransch som gör sitt bästa för att bemanna den svenska sjukvården.

VAR TIONDE SJUKSÄNG STÅR TOM PGA BRIST PÅ PERSONAL

Förra veckan skrev Skånska Dagbladet om att representanter från Sveriges universitetssjukhus och socialstyrelsen träffades för att prata om den kris som råder inom svensk barnintensivvård. Fördelat på sjukhusen i Lund, Stockholm, Göteborg och Uppsala finns det idag 48 barnintensivvårdplatser – men kapaciteten räcker bara till för att hålla 27 av dem öppna. Platsbristen bottnar i brist på specialistutbildade sjuksköterskor och det drabbar självklart patienterna.

Även primärvården och psykiatrin lider av akut personalbrist och brottas med arbetsmiljöfrågor som utbrändhet och övertider. Vårdbehovet i Sverige har ökat snabbt i samband med fler som behöver vård och en åldrande befolkning. Beslutsfattare verkar inte ha tagit höjd för det ökade behovet i sin planering och budgetering, därför ser den svenska sjukvården ut som den gör idag.

HUR VI SER PÅ VÅRDBEMANNING

Utifrån den bild som stundtals proklameras av Sveriges kommuner och landsting (SKL) så är det lätt att tro att bemanningsföretagen inom vården tar hutlöst betalt för personal med tvivelaktig kompetens. Så är det förstås inte.
Den största delen av vårt arbete går ut på att finna kompetenta sjuksköterskor och läkare som är villiga att resa bort veckovis för att bemanna på orter där vårdgivaren av olika anledningar har misslyckats i den egna rekryteringen.

Vissa gånger hittar vi snabbt en person med matchande kompetens och andra gånger kan vi arbeta i veckor innan vi finner rätt person för uppdraget. Det råder en allmän brist på vårdpersonal i Sverige, det gäller även för bemanningsföretag, vilket gör att vissa uppdrag tyvärr förblir obemannade. Det beror inte på att de upphandlade bolagen inte gör sitt jobb utan det beror helt enkelt på att det finns för få sjuksköterskor och läkare i den efterfrågade kompetensen. Precis som i alla branscher finns det tyvärr oseriösa aktörer även i vårdbemanningsbranschen.
Aktörer som tar tillfället i akt att öka priset när behovet hos vårdgivaren är som störst och när upphandlade aktörer inte lyckas leverera.

Det är landstingens och kommunernas ansvar att utforma upphandlingar, avtal och rutiner som gör att dessa aktörer ej får chansen att leverera. Tyvärr fungerar inte detta arbete idag och i besvikelse över detta så väljer beslutsfattare tyvärr att peka finger mot bemanningsföretagen istället för att förändra den egna verksamheten.

Siffror från bl a SKL och Almega visar att inhyrd personal som används på rätt sätt faktiskt leder till kostnadseffektiv vård. En inhyrd läkare träffar oftast dubbelt så många patienter som den ordinarie läkaren och inhyrda sjuksköterskor ser till att avdelningar kan hållas öppna och operationer utföras. Alternativet är ofta ingen vård alls.
Att den inhyrda sjuksköterskan eller läkaren har en högre timlön än den fast anställda är helt naturligt om man tar hänsyn till att personen ägnat halva söndagen åt att resa från sin hemort till arbetsorten för att sedan bo borta från sin familj under arbetsveckan innan de sedan reser hem igen på fredag kväll.

I dagsläget är det många gånger de resande sjuksköterskorna och läkarna som får sjukvården i landet att snurra.
Utifrån den vetskapen är uttalandet från socialministern helt obegripligt.

Anders Halvarsson
VD – InstaCura AB